Snorfest i Järbo!

Nu är det verkligen ootroligt länge sedan jag var här och rapporterade! Varför? Ja... hm... trötthet? Jag "jobbar" (jobb låter så negativt, det är ju njutningsfullt att vara med Vanja, därav citationstecken) numera dubbel/trippel/kvadruppel heltid, så det finns inte så mycket ork kvar när jag väl får lite fritid framåt kl. 19 på kvällen. Tid finns det alltså på kvällen och ibland nån stund här och där på dagen, men orken är det värre med. Jag vill liksom inte koncentrera mig på något när jag har egen-tid. Då blir det bara Facebook, spela lite spel på datorn, kolla på tv och handarbete. Är helt inne i att sticka och virka igen och det är helt ljuvligt! Ska lägga ut bilder på mina alster så fort de är klara.

Här kommer nu lite bilder och text om vad som har hänt den senaste månaden.

Hela familjen på höstpromenad i solen häromkvällen. Vanja har nallemössa, nallevantar och nalletofflor och är ju omöjlig att motstå. Stackaren får fuktskador i ansiktet av alla mamma och pappas pussar. När hon har nallesetet på sig och vi är ute bland folk så stannar och vänder sig människor om ibland när de ser henne och då kan jag knappt hålla mig för skratt! Jag blir alldeles bubblig av stolthet och glädje över att folk ser hur fin hon är.

Lycklig Iris som får vara med på foto för en gångs skull. Och att gå på promenad med hela familjen är inte så dumt det heller.

Det som vi har pysslat med mest den senaste tiden är... snor. Stackars Vanja har lyckats bli rejält förkyld två gånger på en månad! En torsdagkväll vaknade hon vid 21 och var jättesnorig och skrek och skrek. Hon hade feber och mådde verkligen inte bra i ca 1 vecka. Det här var hennes första riktiga förkylning så hon var så ledsen och säkert rädd i flera dagar. Det blev inte mycket sömn för någon av oss och vi bäddade ner henne i soffan dagtid där hon kunde vila mycket men ändå ha oss nära hela tiden. Sen blev hon frisk och då åkte vi för första gången på en öppen förskola på en måndag. (Det var jättemysigt och det ska vi göra många gånger igen.) På torsdagen den veckan vaknade hon runt 21 och skrek och skrek och fräste snor. När jag ringde Hasse på jobbet upplyste han mig om att det var 3 veckor sedan jag ringde nästan samma samtal, exakt 3 veckor sedan! Otroligt. Dumma härliga öppna förskolan full av snoriga ungar och dumma superunderbara Vanja som ska stoppa allt hon hittar i munnen! Nåja, det är väl bara att vänja sig. Men 2 gånger på 1 månad, det hoppas jag vi slipper på ett tag.

Febersvettig i håret.

Men eftersom Vanja är en superunge så finns det massor av glädje trots att hon är sjuk!


Till och med massor, massor, MASSOR av glädje!

Och sen kan man ju tydligen vara vackrast i hela världen trots att man har feber och är full av snor. Så vacker är inte jag när jag är lika sjuk. ;-)

För en månad sen gick jag, Vanja och Iris på en promenad till en av fiskesjöarna här i närheten och tog med oss fika. Solen sken, sjön var helt stilla och vi fick sällskap av några änder. Det var en underbar idyll och jag fick njuta stort av att vi bor som vi bor.

Till sist ett foto på Vanja när hon har sin söta Hello Kitty-tröja på sig, som hon har fått av Ab och Bab. Den är underbar! Tack så jättemycket!